Antaeus, ett black metal band ifrån Frankrike (som är det land som spottar ur sig bland de bättre band inom Orthodox Svartmetal)För det är just vad Antaeus koncentrerar sig huvudsakligen på, orthodox lyrik snyggt inpackat i en ljudvägg som inte är snäll emot Dimmu Borgir fans såattsäga.
Det här är otroligt kall, rå och snabb black metal.
Första gången jag hörde Antaeus var genom deras första fullängdare "Cut your flesh and worship satan" (ingen kommentar på titeln), och konstaterade att detta lät fint och någonting som jag kommer följa.
Efter en typ sådär två år, plockade jag på mig denna skiva, då jag ifrån olika forum och personer fått intrycket att detta skulle vara Antaeus bästa släpt hittills, som att det inte brukar låta så liksom?
Men iaf, mitt första intryck av just den här skivan "Blood libels" var..ja en chockartad upplevelse. Här har man verkligen vridit upp brutaliteten till max och det verkar som om man medvetet vill helt sonika skära inuti folks trumhinnor. Med deras mottot "We hope you die" får du verkligen KÄNNA vad det är dom vill.
Första låten "Rot" börjar med ett väldigt trivsamt och lite obehagligt intro, som är ett av få som jag verkligen tycker om. Vad gäller intron alltså. Sedan som sagt går det igång, och trummisen vill verkligen inte byta ut den hypersnabba entakten. Det är totalrens genom hela plattan och om jag får säga det själv, väldigt intelligent lyrik om än jävla elak, men ja väldigt eftertänksam.
Låt nr 2 " Cyklic Torture" kör på mottot "mord och inga visor" och plöjer verkligen allt i vägen med sylvassa riff och samma galna entakt, som får dig att fundera om trummisen tog en tjackmacka innan de börjat spela in denna skiva.
3e låten "Control and Abuse" är skivan största behållning, här börjar det med d-takt (skulle jag vilja säga att det låter som iaf) för att sedan sprängas ut i galenskapen beskriven ovanför och man sitter återigen chockskadad och tar verkligen till sig av bandets ideologi att de hoppas att alla ska dö.
Skivan går sedan lite på tomgång resterande del. Här räcker det inte med intelligent satanismlyrik för min del. Jag saknar absolut lite variation.
Och med tanke på bandets senare split med utmärkta Katharsis, där dessa onda herrar lagt in skruvade technobeats, så börjar man fundera på vart detta är påväg.
Men hursomhelst, jag uppskattar verkligen brutalitet och skoningslöst hat vad beträffar black metal, men jag vill även att det ska vara en gnutta variation iaf.
Första låten "Rot" är kungligt bra, mycket tack vare sitt intro och explosion ut i det perversa svarta.
Men nöjer mig också med den låten, och kan sedan lika nöjd byta till nämnda Katharsis.
5 / 10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar