Austere - To lay like old ashes (2009)

Och så ber jag ännu en gång om ursäkt, att jag inte skrivit på ett par månader nu. Men tyvärr så har det varit en hektisk tid, med väldigt lite pengar, och därmed ännu mindre att lägga på fysiska skivor.
Denna tisdagkväll tänkte jag prata om en skiva av ett band som jag nyligen kommit att älska, som jag inte hade hört talas om innan.
Bandet heter "Austere" och kommer ifrån Australien och skivan är betitlad "To lay like old ashes".
Detta är vad jag förövrigt kallar ett solitt jävla mästerverk!
Känner du, liksom jag, att du helst ser att din black metal är genomsyrad av melankoliska melodier och drömmande atmosfärer, så är denna platta sannerligen någonting i din smak.
Första låten/introt "Down" är väldigt simpelt, men otroligt effektivt och får dig på precis det rätta humöret för vad som kommer sedan, åska i bakgrunden och ett monotont plinkande på akustisk gitarr.
Andra låten "To fade with the dusk" är min personliga favorit, den drar igång direkt utan någon presentation och man känner direkt hur man förlorar sig själv till musiken.
Den är verkligen vacker och känslofylld, det finns inget annat sätt att förklara det på.
Sämre blir det inte utav att de tre sista minuterna på denna låt är låtens absolut klimax, det är så förbannat jävla skitbra att jag vill trycka upp en mun-termometer i röven.

Sången är varierande med detta band, ofast är det mentalsjuk-ensamhets-vrål, vilket är otroligt stämningsfullt och passande för denna typ av..ja för denna typ av skiva.
Ibland är det även rensång och på de rätta ställena, låter det så otroligt fantastiskt att det verkligen sitter som ett jävla smäck redan första lyssningen.
Tredje låten "This dreadful emptiness" går igång strået lugnare, med ett mer sansat men lika stämningsfullt trummande och ungefär lika förklarat vad gäller drömmande med gitarr-riff och struktur.
Jag vill liksom inte gå in och förklara varenda låt här heller, då jag anser att man som lyssnare ska bli helt överkörd, precis som jag blev första gången jag hörde denna skiva.
Hade aldrig läst någonting om någon av deras tidigare skivor osv, utan bara skymtat deras bandnamn i black metal-kretsar.
Så jag låter resterande del av skivan bli en överaskning och en alldeles egen upplevelse.

Iaf så anser jag att detta är någonting varenda fan av den depressiva venen inom black metal helt klart ska kolla upp.
Detta är en av de främsta skivor jag någonsin hört inom denna växande och alltmer favoriserade genre.
Vet heller inte riktigt hur jag ska avsluta denna recension mer än med att det säkert finns tusentals fler blackmetal-band i denna kaliber att uppleva, men att jag personligen skulle nöja mig med att jag har upplevt "Austere - To lay like old ashes".

En helt jävla enastående skiva och tiopoängare!

10 / 10